Judisk Pesach och kristen Påsk. Orden låter lika och hänger faktiskt ihop: de betyder att passera, att skona. Båda helgerna handlar, på olika sätt, om livet som besegrar döden. Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten.
De tidiga kristna gjorde om helgen till ett firande av Jesus död och uppståndelse. Som så ofta: gammal tradition får nytt innehåll.
Påsken, det är fastlagen, fastan och själva påsken. Fastlagen innebär lek och fest. Sista dagen kallas Fettisdagen. Firandet kan ta formen av Karneval – farväl till köttet.
Fastan börjar på Askonsdagen och varar i 40 dagar. Söndagarna ingår inte i fastan.
Sista veckan i fastan kallas Stilla veckan, en allvarlig tid som ändå slutar i fest för Jesus seger över döden. Här ingår:
Palmsöndagen. I Bibeln rider Jesus in i Jerusalem och hälsas av folket som kung.
Skärtorsdagen. I Bibeln äter Jesus påskmåltid med lärjungarna, den allra första nattvarden. Han förråds av Judas och tas tillfånga som upprorsman av romarna. I kyrkan handlar dagen om gemenskap och förlåtelse – ”skära” betyder ”rena”.
Långfredagen. Jesus döms till döden och korsfästs, en vanlig avrättningsmetod vid denna tid. I kyrkan är detta årets tyngsta dag. För inte så länge sedan var butiker och biografer stängda denna dag.
Påskafton. I Bibeln är Jesus död och begraven. Detta är fastans sista dag. Men i kyrkan kan firandet börja redan på kvällen– aftonen inleder ju årets gladaste helg.
Påskdagen. I Bibeln upptäcker de sörjande att graven är tom. Jesus har uppstått från det döda. I kyrkan firas att lidandet är slut, ljuset och glädjen har segrat.
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 