… är inte det lättaste! Kyrkliga helger i Sverige handlar om kyrkoåret och det sekulära arbetsåret, om tradition och matematik.
Vi kan ta Marie bebådelsedag som exempel! Bebådelse – den handlar om att Maria får veta att hon nio månader senare ska föda ett barn. Och eftersom barnet, Jesus, föddes den 25 december innebär det att bebådelsen skedde 25 mars. Denna dag var länge också en helgdag.
Men! Sen tillkommer två saker som komplicerar. Dels att helg i betydelsen röd, ledig dag inte alltid är samma dag som en viss helg firas i kyrkan. Dels att dagen påverkas av påsken som är en rörlig helg, dvs. att den infaller vid olika tider olika år.
Sedan medeltiden har flera reformer i Sverige både minskat antalet helgdagar och ibland även påverkat deras placering. Den reform som berör ängelns budskap till Maria inträffade 1953. Orsaken var att man ville flytta en ledig dag från våren, där det fanns många helger, till hösten där helgerna var mycket färre. ”Alla helgons dag” blev en ny helgdag på hösten, medan Jungfru Marie bebådelsedag upphörde att vara en röd, dvs. arbetsfri dag. Men, namnet ”Marie bebådelsedag” finns kvar i almanackan – också som Våffeldagen. Det kyrkliga firandet av ”Jungfru Marie bebådelsedag” flyttades till närmaste söndag.
Men (ännu en gång!), eftersom påsken är en rörlig helg så händer det vissa år att Påskdagen infaller detta datum. Och då får Maria flytta på sig. Vart – det är frågan! I kyrkoårets kalender har varje söndag och helgdag ett eget namn och ett eget tema. De söndagar som direkt sammanhänger med påsken (palmsöndagen närmast före och pingstdagen femtio dagar efter påsk) går inte att flytta på, de har sina egna givna betydelser. Däremot finns det ett antal söndagar före och efter påsk, dvs. i fastan respektive i påsktiden som kan tas i anspråk. År 2016 firar Svenska kyrkan Jungfru Marie bebådelsedag söndagen före Palmsöndagen, dvs. 13 mars. Katolska kyrkan firar samma händelse, under namnet Vårfrudagen, måndagen efter påskveckan, alltså den 4 april.
Slutsatsen blir alltså att samma helg kan ha en traditionell placering i almanackan, men utan att vara en ledig dag, och att den kyrkliga helgen kan flytta sig efter olika principer i olika kyrkor.
Till sist – den princip som styr påskens placering? Det finns en tumregel som säger att påskdagen (för katoliker och protestanter) är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Påsken kan därför bara infalla under perioden 22 mars till 25 april.
(Bild Fra Angelico, Bebådelsen (1400-tal), Pradomuseet, Madrid. Från Wikipedia)
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 