Sök på ordet ”Kungsträdgården” här på vår blogg och du får fyra träffar. Fyra inlägg som nämner firanden i Kungsträdgården. Är det en slump? Troligen inte. Kungsträdgårdens betydelse för att göra firanden från olika kulturer etablerade i Stockholm kan inte överdrivas. När t.ex. Eldfesten, Chanuka eller Maslenitsa firas mitt i centrala Stockholm, i en vacker park, blir det möjligt för alla som vill att ta del.
Som Sam Carlquist beskriver det i Festplats Kungsträdgården ” … vi ligger mitt i staden och all underhållning är gratis. Man kan slinka förbi, gå igenom parken på vinst och förlust. Är det något kul eller spännande som händer stannar man den tid man har. Ibland längre, vilket nog många arbetsgivare runt parken märkt när de anställda kommer in jäktande lite för sent efter lunchen.”
Festplats Kungsträdgården är en bok som berättar Kungsträdgårdens hela historia och speciellt de trettio år som Sam Carlquist var programchef där. Öppenhet och omtanke, som är förutsättningen för mångkulturell samvaro, genomsyrar beskrivningarna. Till exempel när arrangörerna såg att, till landet nyanlända, muslimska familjer stod vid sidan om vid julgransplundrings-festligheterna: ”… jag förstod efter ett tag att de var osäkra på vad som var religiösa, kristna festinslag och som de därför inte kunde delta i – eller vad som var en helt sekulär fest”. Man löste det genom att från scenen berätta att detta var ett helt sekulärt barnkalas. Alla som arbetar med programverksamhet och publik verksamhet får många goda råd och tankar med sig från boken.
Programverksamheten i Kungsträdgården började i samband med Stockholms 700-års-jubileum år 1953 och har därefter fortsatt att utvecklas. Vilken stockholmsbesökare har inte minnen från Kungsan? Vi kan nog utlova fler berättelser framöver från Kungsträdgården här på Mångkulturella almanackans blogg.
Bilden från Eldfesten finns inte med i boken, men väl i 2014 års almanacka (foto Wilson Duran).
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 