Januari 2013

Vecka 1                                                                                                              

1 Ti Nyårsdagen

En helgdag i nästan hela världen.

Japanska nyåret, Shogatsu

Enligt japansk tradition är nyårsfirandet ett tillfälle att tacka gudarna som vakar över skörden, och att välkomna förfädernas själar som skyddar familjen. Sedvänjan att smycka husets entré med tallkvistar, bambu och vassdekorationer är ett sätt att välkomna dessa gudar och andar.

2 O

3 To

4 F

5 L Guru Gobind Singhs födelsedag, sikher

Sikhismen uppstod på 1400-talet i Indien. Grundarens födelsedag är en glädjens fest, med processioner, musik och gemensamma måltider.

6 S        Trettondedag jul,  katoliker, protestanter

Epifania, Día de los Reyes, katoliker

Dagen när Jesus uppenbarade sig för världen beskrivs i berättelsen om de tre vise männen som besökte Jesusbarnet i stallet med gåvor av guld, rökelse och myrra. Det är därför många barn i katolska länder får sina juklappar på denna dag. I Spanien ställer barnen ett par gamla skor på fönsterblecket kvällen innan, och morgonen därefter, på El Dia de los Reyes, är skorna borta och istället ligger det julklappar där.

Herrens dop, Theofania, vissa grekisk-ortodoxa

Julafton, rysk-ortodoxa m.fl.

Vecka 2

7 M Juldagen, Kristi födelse, rysk-ortodoxa m.fl.

Majoriteten av de ortodoxa kyrkorna firar jul och andra högtider tretton dagar efter de katolska och protestantiska kyrkorna. Den ortodoxa julen är en kyrklig helg. På juldagen bryter man fastan och äter en festlig måltid med hemgjorda korvar, ost och rökt kött. Man gör extra mat för att ge bort till grannar. Dagen tillägnas också förfäderna genom en ritual när man bjuder anhöriga till avlidna att äta mat för den dödes själ.

8 Ti

9 O

10 To

11 F

12 L Berbiska nyåret

Vid denna tid på året pågår olivskörden i Algeriet, ett av de länder där berberna lever. Många firar nyåret med picknick i bergen.

13 S Nyårsafton, rysk-ortodoxa

I Ryssland, där kyrkoåret följer den julianska kalendern, innebär denna helg mat, julgran och presenter, som Farfar Frost och Snöflickan kommer med. Ortodoxa firar nyår både den första januari (gregorianska kalendern) och den 13 januari (julianska kalendern). Nyåret den 13 jan är framförallt en fest för ungdomar som firar högtiden i stora sällskap. Man har fester, går på restaurant och vistas utomhus på gator och torg.  Den första januari firas ungefär som en västerländsk jul. Man har nyårsgran och gubben frost (motsvarigheten till jultomten) kommer med nyårspresenter. Man klär sig festligt, äter god mat och tittar på TV som har speciella nyårsprogram.

Vecka 3

14 M Solens inträde i Stenbockens tecken, Makar Sankranti, hinduer

För hinduer är solens rörelser över himlavalvets olika vändkretsar betydelsefulla. Ett kalenderår rymmer 12 passager, sankranti. Den viktigaste,är inträdet i Makar, Stenbockens tecken, firas på skilda sätt över hela Indien. I södra Indien sammanfaller tidpunkten med skördetid och monsunens slut. På många håll ingår drakflygning i traditionerna – ett uttryck för önskan att närma sig ljuset.

De vuxnas dag, Seiji no hi, Japan

För japanska ungdomar är detta dagen med stort D. Alla som fyller 20 under skolåret firas. Dagen inleds med officiella ceremonier där de unga hälsas välkomna till vuxenvärlden med tal och presenter. Sedan går resten av dagen – och kvällen – i festens tecken. Vid fyllda tjugo år i Japan får unga människor rösta, röka och dricka alkohol – men de måste också uppfylla det ansvar det innebär att vara vuxen. ”De vuxnas dag” är en modern nationell helgdag, införd 1948, men den hämtar sin inspiration från urgamla ritualer. I ceremonier runt om i hela landet får unga män och kvinnor som fyllt tjugo under det gångna året gemensamt motta hyllningar från lokala politiker. Ungdomarna svarar på hyllningarna genom att en talesman uttalar gruppens medvetenhet om vad det innebär att bli en bra vuxen och deras önskan om att bli bra samhällsmedlemmar.

Kristi omskärelse, rysk-ortodoxa m.fl.

15 Ti

16 O

17 To

18 F

19 L      Theofania     ortodoxa

20 S

 

Vecka 4

21 M Martin Luther King-dagen, USA

”Den yttersta måttstocken för en människa handlar inte om var hon står då hon har det tryggt och bekvämt, utan var hon står i stunder av utmaningar och konflikter.” Pastor King, förgrundsgestalt i den amerikanska medborgarrättsrörelsen, mottog Nobels fredspris 1964. Han mördades 1968.

22 Ti

23 O

24 To Profeten Mohammeds födelsedag, Mawlid al Nabi el Mevlid kandili, muslimer

Profeten Muhammeds födelsedag. Den språkliga likheten mellan kandili och kyndelsmäss är inte slumpmässig – även om man firar skilda saker så hör ljuständning till uttrycken i båda fallen.

Festen till Ekkekkos ära, Alasitas (tre veckor), Bolivia

Populär festival till överflödets och rikedomens gud, Ekkekko. Man köper små miniatyrer av det man vill få under det kommande året: bilar, hus, mat eller varför inte pengar, och fäster dem på en Ekkekkoskulptur iklädd poncho. Att inkaguden Ekkekko uppfyller ens önskningar är självklart!

25 F

26 L Trädens nyår, Tu bi-Shevat, judar

I Israel en dag för trädplantering och skolutflykter

27 S Nyår mahayanabuddhister

Internationella dagen till minne av förintelsens offer, FN

Denna dag år 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Förintelsen är benämningen på det systematiska folkmord på över sex miljoner judar som nazisterna begick under andra världskriget. Deras mål var att utplåna hela det judiska folket.

Fullmåne

 

Vecka 5

28 M

29 Ti

30 O

31 Ti